Tillbaka till portalen

            

             Översikt

 

             Inledning

 

             En kort berättelse

 

             Den fysiska arbetsmiljön

 

             Mat, sömn och rörelse

 

             Stress

 

             Hjärnan

 

             Multipla intelligenser

 

             Mål, vision och plan

 

             Förberedelse

 

             Repetition

 

             Gamla vanor

 

             Anteckningar

 

             Snabbläsning

 

             Minnesteknik

 

             Alla repetitionsfrågor

 

             Efterord

 

             Litteraturförteckning

 

             Kontaktinformation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lorem ipsum dolor sit amet, con-
sectetuer adipiscing elit. Praesent
vestibulum molestie lacus. Aenean
nonummy hendrerit mauris.

 

 

 

 

Lorem ipsum dolor sit amet, con-
sectetuer adipiscing elit. Praesent
vestibulum molestie lacus. Aenean
nonummy hendrerit mauris.

 

 

 

 

 

 

 

 

På smartastudier.se har en gratis e-bok om inlärning/studieteknik publicerats. Genom att läsa denna bok är det min förhoppning att du ska kunna förbättra din studieteknik rejält. Kort och gott, du ska kunna lära dig mer på kortare tid samtidigt som du har det roligare än förut. Smartastudier.se gör din redan fantastiska hjärna än mer fantastisk än förut.

 

 

Mål, vision och plan

 

Elitidrottaren och motionären

 

Tänk dig två män, den ene löpare på elitnivå och den andre en vanlig motionär. Vad är det som skiljer dem åt? Är det fysiken? Är det de biologiska förutsättningarna? Ja, delvis, men inte bara. Även skillnader i attityder, tankar och idéer är viktiga. Tankar kan nämligen förflytta berg. Till skillnad från vår motionär har vår löpare (förmodligen): glasklara mål, högtflygande visioner/drömmar och en omfattande plan - som han nitiskt följer. Ett angreppssätt som gör stor skillnad. Vad kan vi lära oss av detta? Mycket! Riktigt, mycket! Vi kan imitera elitidrottarens grundläggande tillvägagångssätt, även om vårt mål inte behöver vara ett OS-guld. Oavsett vad vi studerar behöver vi precis som vår löpare ett mål, en vision och en plan. Vi behöver en pil inom oss som pekar ut vart vi skall gå och en karta att följa. Utan en pil, som visar vart vi skall gå, är det lätt att irra runt utan att komma någonstans alls.

 

F: Vilken faktor – utöver fysiken – är viktig för elitidrottares framgång?

F: Vad behöver vi precis som en elitidrottare för att vara framgångsrika studier?

F: Varför är det viktigt med en inre pil som pekar ut vart vi ska gå?

 

Visualiseringsövning

 

Föreställ dig en löpare med en OS-medalj (vikten av en vision/dröm) kring halsen som är på väg att springa förbi ett mål (vikten av ett mål) på en fotbollsplan (vikten av en plan). Plötsligt ser han en fotboll framför sig på gräsmattan. Han sparkar till den och den flyger rakt in i målet. Mål! Låt den kursiverade texten vara symboler som du hänger upp kunskapen i  bokens kapitel på.

 

Vikten av ett mål

 

Hur skall ett bra mål vara formulerat? Ett bra mål ska vara specifikt, mätbart, realistiskt, och tidsmässigt begränsat. Det är mer än en vag önskan om ett framtida tillstånd. Om du exempelvis påstår du vill börja på läkarlinjen senast år 2010 har du ett riktigt mål. Det är mycket viktigt att det finns ett årtal (eller helst datum) med i målet. Ett årtal tvingar oss att fokusera på målet. Det går inte att skjuta upp det som ska göras. Och hur går det att planera utan en tidsaspekt? Det är det också viktigt att målet är någorlunda realistiskt. Ett helt orealistiskt mål leder till frustration och besvikelse. Detta betyder inte att ett mål ska sättas lågt. Absolut inte! Det är bättre att sätta ett mål för högt än för lågt. Ett mål får gärna vara en liten utmaning, något som “pushar” oss framåt. Det är bättre att sikta mot stjärnorna än mot marken. Om ett mål är omfattande kan det vara en god idé att dela upp det i undermål. Om målet är att börja på läkarlinjen senast år 2010 kanske det första delmålet ska vara att läsa upp mattebetyget från ett VG till ett MVG.

 

Om målet är “att ta ett körkort ett körkort innan årets slut” kan projektet exempelvis delas upp i följande mer lättsmälta delmål:

 

Delmål 1: att ta en första körlektion i Mars.

Delmål 2: att läsa igenom hela teoriboken innan slutet av April.

Delmål 3: att klara av teoriprovet i Maj

Delmål 4: att övningsköra 15 lektioner i Maj och Juni.

Delmål 5: att övningsköra på halkbanan i Juli

Delmål 6: att köra upp och få körkortet, på det första försöket, innan den sista dagen i Juli månad.

 

Gör det inte skillnad att ha delmål? Allt blir så mycket klarare då. Innan man definitivt bestämmer sig för att sätta ett mål är det en god idé att fundera på målet. Fundera på vilka fördelar målet har. Vad kan du komma på? När du tänker efter upptäcker du kanske fler fördelar än du tror. De bästa målen är grundade på ett genuint intresse som kommer inifrån. Försök hitta fördelar som skapar ett sådant intresse. Försök koppla målet till något som betyder mycket för dig. För bokens författare var fördelarna med att ta ett körkort följande:

 

·         Frihet att kunna åka var som helst, när som helst.

·         Möjligheten att kunna uppfylla drömmen om att köpa en egen bil

·         Möjligheten att kunna göra en bilresa från Stockholm till Aten

·         Ettbättre CV

 

Innan man definitivt bestämmer sig för ett mål är det också viktigt att ta reda på mer om målet. Om du funderar på att bli jurist? Varför inte besöka en rättegång eller prata med en jurist? Om du funderar på att ta ett flygcertifikat? Varför inte ta en första övningslektion? Om du funderar på att lära dig något nytt gillar människor oftast att få dela med sig av sina tankar, erfarenheter och åsikter. Världen är en guldgruva av kunskap och vi har mycket att lära oss av varandra!

 

F: Vilka fyra delar består ett bra mål av?

F: Är det viktigt att ett mål innehåller en tidsaspekt?

F: Varför ska ett mål vara någorlunda realistiskt?

F: Varför tror du att man ska fundera på vilka fördelar ett mål har? Vad tror du?

F: Varför tror du att det är bra att lära sig mer om ett mål? Vad tror du?

 

Vikten av en vision

 

Visioner och mål är som två enäggstvillingar. Den ena behöver den andre. Varför? Visioner krävs för att ge mål liv och kraft, och mål krävs för att göra en vision realistisk. Utan en kraftfull vision tenderar ett mål till att förbli bläck på ett livlöst papper. För att ge dina mål kraft, måste du skapa en vision, en livfull inre bild av målet. Du ska föreställa dig att målet uppfylls och att dina drömmar uppfylls. Du måste ge liv åt bläcket på det livlösa pappret. Om ditt mål är att ta ett körkort ska du skapa en vision om att du tagit körkortet. Kan du se bilden framför dig? Du mottar körkortet. Du är glad! Du ringer dina vänner och bekanta och berättar om din bedrift. Du känner dig stolt! Du har gjort något stort! Känns det inte bra? Genom att skapa positiva bilder i huvudet kommer du öka sannolikheten för att ditt mål uppfylls. Hjärnan tror på det den ser, oavsett om det är en fantasi eller verklighet. Hjärnan har svårt att skilja på fantasi och verklighet. Och när vi tror på något börjar hjärnan omedvetet att arbeta på att förvandla drömmen/visionen till verklighet. Låter inte det bra? Jo, det är fantastiskt. Elitidrottare använder sig ofta av denna teknik. Golfaren ser bollen falla ner i hålet innan han slagit bollen. Tennisspelaren ser sig vinna matchen. Längdhopparen ser sig själv slå rekord. Drömmar och visioner kan försätta berg. Så hur ska de inre bilderna se ut? De ska helst vara så starka, färggranna och livfulla som möjligt. Du ska flytta framtiden till nuet. Använd alla sinnen när du visualiserar ett framtida mål. Lukt, känsel, smak, hörsel och syn. De sinnen du använder förstärker varandra. Det är också viktigt att dina bilder är positiva. Många studenter faller i fällan och föreställer sig negativa framtidsscenarier. Tentan som misslyckas. Uppsatsen som får IG. Grupparbetet som inte fungerar. Se inte dessa negativa scenarier framför dig. Se positiva scenarier istället, det är mycket bättre. Föreställ dig i stället att tentan blir en succé, att uppsatsen belönas med ett MVG och att grupparbetet blir jättebra. Du har en fantastisk potential inom dig själv, dröm, visualisera och fantisera om den! På detta sätt blir du mer motiverad i nuet, och följaktligen mer framgångsrik i framtiden.

 

F: Varför behövs en kraftfull vision bakom ett mål?

F: Ökar sannolikheten för att ett mål uppfylls om du skapar positiva bilder i huvudet?

F: Hur ska de inre bilderna helst se ut?

F: Varför är det viktigt att se positiva framtidsscenarier? Vad händer med motivationen?

 

Vikten av planering

 

När en bergsbestigare bestiger ett högt och farligt berg behöver han en utförlig plan. Han behöver veta exakt var berget är svårbestiget. Han behöver exakt var han kan campa. Han behöver veta exakt vad han ska göra om han faller. På samma sätt som bergsbestigaren behöver en plan för sin bergsbestigning behöver du en plan för dina studier. Varför? Vilken skillnad gör en plan? Vilken skillnad gör några nedskrivna ord på ett papper? En plan, och i synnerhet en nedskriven plan, gör stor skillnad. En nedskriven plan tvingar dig att tänka igenom vad du ska göra. En nedskriven plan delar upp ditt arbete i små hanterbara delar. En nedskriven plan påminner dig om vad som måste göras. Genom att planera sätter du också effektivt STOP för all uppskjutarmentalitet. Det går inte att skjuta upp arbetet till morgondagen då detta omedelbart påverkar planen. Än bättre är att en plan skapar lugn och ro. Du vet “var” och “när” du ska göra “vad”. Allt blir förutsägbart. Skönt, inte sant? Innan du börja planera och lägga upp scheman är det emellertid viktigt du skapar en överblick av vad du ska göra. Genom att skapa dig en överblick av vad du ska lära dig blir det möjligt att fokusera på de viktigaste delarna av kursen. Ledtrådar om vad som är viktigt hittar du i kursbeskrivningar, i PM, och i gamla tentor. Det kan också vara till hjälp att tala med före detta elever/kursdeltagare som redan avklarat kursen. När du vet vad kursen går ut på, och när du översiktligt har tittat igenom de böcker du ska läsa, kan du börja med din planering. I praktiken innebär detta att du planerar in framtida studiepass i en kalender (eller att du skapar ditt eget studieschema). När du planerar är det viktigt att inte planera in alla studiepass i slutet av kursen. Dubör avsätta mer tid för dina studier i börja av studieperioden än i slutet av den, då ny kunskap behöver en viss tid för att “sätta sig”. Kunskap är som ett fint vin. Tid får kunskapen att mogna. Det är också en god idé att planera i sina studiepass på ungefär samma tid och plats. Genom att göra detta förvandlar du snart “måstet av att studera något” till en naturlig, självklar rutin. Att det är viktigt att planera innebär inte att överdriven planering är bra. Planering är inget självändamål utan ett fantastiskt hjälpmedel som gör det möjligt att disponera värdefull tid på ett effektivt sätt.

 

F: Vad är det för likhet mellan en bergsbestigare och en person som studerar?

F: Vilka är fördelarna med en nedskriven plan?

F: Varför skapar en plan lugn och ro?

F: Varför är det viktigt att skaffa sig en överblick över det du ska lära dig innan du börjar planera?

F: Vad innebär studieplanering i praktiken?

F: När bör du avsätta mest tid för dina studier? I början eller i slutet av studieperioden?

F: Varför är det bra att studera på ungefär samma tid och plats?

 

 

Sammanfattning på två rader

 

Kombinationen av ett klart och tydligt mål, en kraftfull vision och en nedskriven plan ökar dramatiskt sannolikheten för att du lyckas med dina studier.

 

Tips

 

·     Skriv ner målet för dina studier på ett papper och sätt upp det på väggen. Skriva också ner varför du vill lära dig det du vill lära dig. Försökhittasåmångaanledningar/fördelarsommöjligt.

 

·     Upprepa målet för dig själv några gånger per dag. Detta medför att målet hålls levande. Görsammasak med din vision.

 

·     Försök att hålla någorlunda ordning på var dina saker ligger. Du spar in tid genom att veta var papper, kollegieblock, sudd och pennor ligger.

 

·         Skriv kort ner vad du ska göra under veckan redan på måndag morgon. På detta sätt så låser du dig vid ett positivt studiebeteende under resten av veckan.

 

·     Innan du börjar dagens arbete, skriv kort ner vad du avser göra under dagen. Belöna dig gärna när du klarat av dagens arbete. Gör en to-do-lista.

 

·     Fantisera över vad som kommer hända när du lyckas med dina studier. Klottra sedan ner din framtidsvisionpåettpapper.

 

·     Gör ett eget schema där du lägger in både kursschemat och dina egna studiepass. Notera kort vad du ska göra under dina egna studiepass. Varnoga med attlägga in repetitionspass.

 

·     Försök koordinera läsningen i dina böcker med de föreläsningar du besöker. Helst ska du ha en övergripande förståelse innan du går till föreläsningen för att läsa igenom böckerna direkt efter föreläsningen.

 

·     Innan du läser en bok, skriv ett kontrakt med dig själv där du lovar att boken ska vara färdigläst innan ett visst datum. Signera sedan dittegetkontrakt.

 

·     Låt kursbeskrivningar, PM och gamla tentor styra ditt fokus på dina studier. Alla sidor i en bok är inte lika viktiga. Ibland räcker det med att du fokuserar mycket på några få viktiga sidor.

 

·     Om du känner att du har lite inspiration, vänta inte med att sätta igång ditt arbete. Börjaomedelbartsåkommerinspirationenefterett tag.

 

F: Varför är det bra att skriva ned vad du ska gör under dagen innan du börjar studera?

F: Hur ska du kombinera översiktsinlärning, föreläsningar och inläsning av litteratur?

F: Varför är det viktigt att läsa kursbeskrivningar, PM och gamla tentor?

 

Hjälpmedel

 

·     Om du inte har en kalender, köp en och använd den för att planera dina studier. En kalenderkanvara till stornytta.

 

Repetitionsfrågor, repetition nummerett

 

F: Vilken faktor – utöver fysiken – är viktig för elitidrottares framgång?

F: Vad behöver vi precis som en elitidrottare för att vara framgångsrika studier?

F: Varför är det viktigt med en inre pil som pekar ut vart vi ska gå?

F: Vilka fyra delar består ett bra mål av?

F: Är det viktigt att ett mål innehåller en tidsaspekt?

F: Varför ska ett mål vara någorlunda realistiskt?

F: Varför tror du att man ska fundera på vilka fördelar ett mål har? Vad tror du?

F: Varför tror du att det är bra att lära sig mer om ett mål? Vad tror du?

F: Varför behövs en kraftfull vision bakom ett mål?

F: Ökar sannolikheten för att ett mål uppfylls om du skapar positiva bilder i huvudet?

F: Hur ska de inre bilderna helst se ut?

F: Varför är det viktigt att se positiva framtidsscenarier? Vad händer med motivationen?

F: Vad är det för likhet mellan en bergsbestigare och en person som studerar?

F: Vilka är fördelarna med en nedskriven plan?

F: Varför skapar en plan lugn och ro?

F: Varför är det viktigt att skaffa sig en överblick över det du ska lära dig innan du börjar planera?

F: Vad innebär studieplanering i praktiken?

F: När bör du avsätta mest tid för dina studier? I början eller i slutet av studieperioden?

F: Varför är det bra att studera på ungefär samma tid och plats?

F: Varför är det bra att skriva ned vad du ska gör under dagen innan du börjar studera?

F: Hur ska du kombinera översiktsinlärning, föreläsningar och inläsning av litteratur?

F: Varför är det viktigt att läsa kursbeskrivningar, PM och gamla tentor?

 

Intressanta övningar

 

Föreställ dig själv om fem år. Vad gör du? Hur mår du? Vilken färg har du på håret? Vilken utbildning har du? Vart har du rest? Skapa en positiv, livfull, stark och färggrann bild över din framtid.

 

Slutord

 

Nu har du lärt dig mer om mål, visioner och planer. Du har tagit ett stort steg framåt mot att förbättra dina studievanor. Grattis!!!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

© copyright Ibis Innovation 2010

 

 

 

 

 Smarta Studier

  Snabbare, bättre och roligare inlärning